Kho tao och fullmoon

Inte allt var hemskt! Älskar fortfarande mitt vackra Thailand, ska bara hålla mig borta från stora fester me massa turister i fortsättningen…

fullmoon party alias hell on earth?

Det ökända fullmoon partyt, där det som mest kan vara upp till 50.000 människor på stranden på Kho panang. Jag skulle egentligen inte alls åka dit nu i helgen. Tanken var att jag skulle åka till Laos med några vänner, men det har varit sådana oväder i sydost asien den senaste tiden och flera länder har stora problem med  översvämningar, så det kändes inte säkert att åka till varken Laos eller Kambodja. Så det blev en tripp ner till Kho Tao igen. Det råkade bara vara så att just den helgen sammanföll med fullmoon partyt som hålls en gång i månaden på Kho panang, som är grann ön till kho tao. Jag ville egentligen inte åka dit, men hade en känsla av att jag skulle hamna där endå om ja åkte till Kho tao. Mycket riktigt, de flesta ja åkte med ville dit, och ja funderade först på att stanna på Kho tao själv, men sen bestämde jag mig för att följa med i alla fall. Jag har inte varit med på så mkt aktiviteter som många andra från utbytes programmen har varit på, så ja tänkte att det kanske kan va kul att pröva på fullmoon iaf. Jag va där en gång förrut i maj,  då reste jag med 2 israeler och en svensk tjej.Men  jag gick aldrig gick på fullmoon partyt då, eftersom jag vid det laget va så ur trött på att strand partyn att jag stack till kho tao dagen innan (vi va där ca 1 v innan).

Så jag följde iaf med denna gång, ett beslut ja bittert skulle få ångra. Jag kan börja med att lite kort berätta starten på vår resa ner till öarna, bara för att spä på dramatiken lite.  SÅ det hela börjar med att en av mina vänner glömmer sin handväska med ipod, pengar och telefon (bla) på bussen. Varpå vi ringer bussbolaget, chaufför osv, men ingen påstår sig ha sett någon väska. Både jag och min vän är helt säkra på vart väskan är,och vi kan därför bara dra slutsatsen att någon har stulit den och försöker vänja oss vid tanken att inte få se hennes väska igen. Vi är många som vet hur det känns att bli bestulna på något vid det här laget…

hur som helst är detta en riktig mood killer att börja en resa med, nå väl. Vi kommer fram till Kho Tao, och stämningen är väl så där. Svårt att komma överens vart vi ska bo, varmt, leta rätt på en polis station osv osv…vi hittar iaf ett boende och har en trevlig kväll ute med några vi träffar på ön. Dagen efter åker vi vidare till Kho panang och fullmoon. Vi bestämmer oss för att inte ta något hotellrum, utan stanna uppe hela natten och lämna våra väskor i vår nyfunna väns rum.

So far so good.

kvällen startar bra, vi träffar ytterligare trevligt folk, och har det riktigt kul. Men som alltid på fester är det svårt att hålla reda på vart alla är hela tiden, så utan ont anande tappar vi bort en av mina vänner (L) för ett ögonblick. Nästa gång vi träffar de L umgicks med sist vi såg henne,  får vi höra att hon blivit allvarligt bränd av en av de ”brinnande hopprep” som finns längs med stranden. Vi får berättats för oss att hon flygits in till sjukhus med helikopter  (vilket visar sig att det inte var helt sant, men här e vad som hände här näst…)

Vi inser vid det här laget också att min andra kompis (S) saknas. Hon var med L när hon brände sig, men ingen verkar veta vart hon tog vägen efter det. Så nu är det bara jag och en tjej till (M). Vår andra vän (A) följde me L till en klinik på ön. Så i panik, försöker jag och M hitta S i vimlet av 1000 tals människor. Vi går upp och ner för stranden tills solen går upp. Vi får reda p vilken klinik L ligger på och går dit, bara för att få höra att hennes brännskador på armen e så allvarliga att hon måste flygas in till Bangkoks sjukhus. A följer med henne.

Så nu är det bara jag och M kvar och vi letar fortfarande förtvivlat efter S och jag börjar bygga upp skräck scenarior vad som skulle kunna ha hänt henne. Efter att ha gått till polisstationen utan någon större framgång och efter att ha gråtit och ringt runt till alla som vi kunde tänka oss att hon skulle föröka kontakta, samt några lärare på Rangsit, sätter vi oss utpumpade på ett kafe för att försöka ladda lite energi att fortsätta leta.

Vi gör en strategi, först kolla båttider hem, första och sista färjan, så vi vet när de går om hon skulle ta någon av dem. Sen, kontakta henne via facebook (hon hade ingen telefon eftersom den blev stulen på bussen första dagen…), sedan ring alla hon känner i rangsit som hon kan tänkas kontakta. Som tur var, hinner vi aldrig så långt. Till vår lättnad går S förbi utanför kafeet vi sitter på och vi ropar in henne lite lätt hysteriskt.

lättade och utpumpade, tar vi oss till närmaste större stad för att göra en polis anmälan för L s räkning. Hon behöver det för att få ut eventuella försäkrings pengar, en lång omständlig omväg, bara för att få höra att hon måste komma dit själv med läkarintyg som intygar skadan.

Vi tar oss till färjan, vid det här laget är både jag M och S mkt trötta och vill ingen hellre än att komma hem till Rangsit så fort som möjligt. Jag får ett telefonsamtal från A, som är med L på sjukhuset.

Hon har glömt sin väska, med alla kläder någonstans.

Jag suckar och försöker sova så mkt jag kan i bussen hem till Rangsit.

Aldrig mer Fullmoon party!

Bara en sån där dag

Idag är det regnigt och grått. Det har varit så i några dagar nu, igår så öppnade sig hela himlen kändes det som. Jag hörde av en vän att det ska va så här hela veckan. På min gata har löven ändrat färg och några har fallit till marken. Jag trodde inte att det fanns så stor variation på årstider här, men senaste tiden har det känts väldigt mkt som höst. Det är i slutet på regnperioden, men känns snarare som det blir värre och värre. Hoppas solen tittar fram snart igen. Midterm närmar sig och alla sitter i sina rum och pluggar, thai programmen har avslutat sin termin och de har åkt hem till sina familjer. Rangsit känns rätt tomt och öde för tillfället, lite små deprimerande.  Idag har jag haft lite hemlängtan för första gången på ett tag.  Jag har tänkt lite på mamma och pappa, sitta hemma i deras stora gula hus och dricka kaffe och prata om livet. Eller vara hemma hos syster med sambo i Gtbg, gå på kafe eller någon live trubadur, ta en öl, berätta om min tid här och skratta med nära och kära.

Jo jag längtade faktiskt lite hem idag. Ser framemot julen och hoppas på mycket snö när ja kommer hem! Den största och finaste julklappen kommer att vara att få träffa er mina kära vänner och familj igen!

Till våren har jag sökt en spanska kurs på 3 månader i Barcelona. Det vart lite spontant, men jag visste att kursen fanns och jag har tänkt på det förut, men det har inte blivit tillfälle förrän nu. Jag har 2 omtentor i metodkursen i psykologi kvar, men de är den 10 januari, så med lite tur kanske jag kan bli av med dem innan jag åker och bara ha c uppsatsen i psykologi kvar. tänker på ämnen, vill göra en fältstudie, har ni förslag, dela gärna med er. Jag vill gärna prova att jobba i något sydamerikanskt land i framtiden, i någon frivillig organisation med olika projekt. Men alla organisationer kräver att man kan prata spanska, så jag antar att jag får ta och lära mig det. Lättast är att plugga det varje dag och bo i ett land där det talas! Kursen börjar i februari så det ger mig lite tid att fixa lite praktiska saker i Sverige (om jag kommer in på kursen dvs..). Som det känns nu, så vill jag verkligen inte bo kvar i Eskilstuna, så ska nog säga upp lägenheten och sälja alla möbler, alternativt förvara  dem någonstans tills ja vet var ja kommer bo. Ska söka lite jobb också, så får vi se var det slutar. Tiden rusar, snart ses vi igen! Det känns sorgligt att lämna Rangsit och mitt älskade Thailand snart, men jag ser framemot att komma hem och träffa er snart med!

kärlek!

This is what happens when you go to Vietnam del 1

prolog

Jag hade tänkt på det länge, längtat, haft höga förhoppningar. Vietnam, så exotiskt, så långt borta, men nu inom räckhåll! Med biljett i hand och min kära följeslagare Jessica Romain from the US of A äntrar vi detta, för oss, outforskade land. Redan på väg in i Hanoi från flygplatsen känns miljön väldigt annorlunda jämfört med Bangkok, omgivningarna är grönare och traffiken är, om möjligt ännu mer galen och högljudd. Vi kommer in i den gamla delen av Hanoi, överallt finns kvarlevor från den franska kolonialismen, gamla hus, alla olika inklämda sida vid sida längs smala gränder. Överallt motorcyklar, ljud, försäljare med traditionella vietnamesiska hattar.

Gatorna har sitt namn efter vad de säljer, fick jag lära mig av min vietnamesiska vän Yen som mötte upp oss senare under veckan. Det finns gator för sötsaker, grönsaker, frukt, metall, smycken, hantverk, instrument och många fler. Vi börjar vår dag med att checka in på vårt hotell som ligger nära centrum och till vår förtjusning finner vi en balkong i vårt rum, i fransk stil, med utsikt över de myllrande gatorna.

Kapitel 1

First Night in Hanoi

Efter vi kommit tillrätta  i rummet, beger vi oss ut på Hanois gator. Vi går gata efter gata tills vi kommer till sjön där vi hört talas om ett stort firande i samband med Hanois 1000 års jubileum. Mycket riktigt, där myllrar gatorna av människor, och nära sjön har man byggt upp en stor scen där en konsert pågår. Nyfikna tar vi promenad runt sjön. Det är fest. Det är mycket folk. Vi är trötta. Vi kommer båda fram till att ingen av oss egentligen är speciellt intresserade av att trängas i ett hav av människor, eller se skränande shower, och beslutar oss därför för att bege oss tillbaka till hotellet. Jag vill bara köpa lite vatten.

var är min plånbok?

var är min NYA kamera?

allt

borta.

Kap 2

Food annyone?

Efter en tuff start på vår resa till Hanoi, bestämmer vi träff med vår vän Yen dag nummer 2. Hon tar oss till The museum of Ethnology, där vi bland annat fick se hur vietnamesiska hus kunde se ut förr, redskap, hantverk och  kläder tillhörande de över 60 olika minoriteter som lever runt om i Vietnams landsbyggd. På kvällen går vi på en vietnamesisk kulinarisk mässa som äger rum på en mycket liten yta upptäcker vi väl där. Vi anländer utsvultna. Ingen bra ide. Det fullkomligt kryllar av människor och det är nästan omöjligt att ta sig fram i massan, människor trycker på i ryggen och tvingar sig fram. Vi lyckas få tag i lite mat,äter det i all hast och bestämmer oss för att åka hem tidigt för att vila upp oss för att orka upp tidigt nästa dag.

Kapitel 3

Halong bay, or is it paradise?

Dag 3 vaknar vi pigga och förväntansfulla inför vår 3 dagar långa båt tur i Ha long bay ca 3 timmars bilresa från Hanoi. Väl där stiger vi ombord på en träbåt som är som hämtad från en svunnen tid.

Vi  gör oss hemmastadda i vår underbara hytt, där vi senare samma kväll spenderar vår 1a natt, sedan beger vi oss upp på däck för en härlig lunch med diverse vietnamesiska läckerheter.  Efter några timmars seglande i en helt otroligt vacker miljö, anländer vi till vår första destination. En urgammal grotta som upptäckts av en fransman som sökt skydd från en storm till havs för länge sedan. Vi stiger sedan ombord på båten igen, beger oss till en fisk farm som några av fiskarna har mitt ute i viken har mitt ute i ingenstans. Överallt ser vi fiskebyar som flyter på vattnet, de har byggt upp hela sammhällen av flytande små hus överallt i hela bukten. Ett hårt liv, men mycket vacker att se på. Efter det lånar vi kajaker och paddlar runt bland de höga klipporna ca 1 timme.

Yens polska vänner, ett gift par och deras dotter på 3 år. köpte 5 krabbor på fisk farmen. Köket tillreder dessa till oss till middagen. Vi dricker vitt vin till,  vin är dyrt i Thailand, så jag har inte druckit det på mycket länge. livet är härligt!

Kapitel 4

Good morning Vietnam!

Vi vaknar på havet, tittar ut över de andra båtarna som stilla guppar på behagligt avstånd. Äter frukost och gör oss redo för dagens strapatser. Vi går i land på nationalparken, cyklar genom byar och njuter av betande vattenbufflar och svindlande vyer. Jag och Jessica dricker av ” Snake wine”, vin med en orm i botten. Det sägs göra män starka, kvinnor ska egentligen inte dricka vinet. Undrar om det har motsatt effekt på mig? hm.

Vi vandrar ut i nationalparken, ser fjärilar stora som nävar landa på en och samma plats på marken. Någon sa att de äter av saltet som finns i jorden, Vackert!

Gaddar

Här är bilderna på tatueringarna som utlovats. den färggranna är sen första, gjord med bambu teknik. De sitter på vardera sida om ländryggen. Ska tillbaka nästa vecka för att fixa till den första lite, den andra är lite större så behöver fixa så det e balanserat. hm blir sugen på fler hela tiden, svårt att sluta precis som alla säger som redan gjort tatueringar. Har träffat endel vänner här med hela ryggtavlor och det är som kostverk!

Till nått helt annat! Jag har bokat biljett till Vietnam nu, på tis 5 oktober bär det av! Jag åker med en utbytesstudent härifrån och hälsar på min vän Yen som bor där! Hon har besök av några vänner från Polen (hon växte upp i polen) så vi kommer stanna  Hanoi 5-7 och därefter allihopa att åka till Ha long bay 7-9 där ja kommer fira min födelsedag.

Jag har köpt en ny kamera, så kommer ta massa kort och lägger upp när ja kommer hem till Rangsit igen!

Hur har ni det? Saknar hösten lite, med alla fina löv och att kura under en filt hemma med en kopp te! Längtar efter att träffa er alla igen! Har bokat biljett hem 20 dec så är hemma till jul!

kram!