The end

Nu har jag varit hemma i Sverige sedan den 21 december. Det känns inte så vemodigt som jag trodde, utan tvärt om ganska skönt. Jag har inte hunnit sakna Thailand så mycket, men det är nog för att jag vet att de som jag verkligen vill ha kontakt med, kommer jag ju att träffa igen!

Denna vår blir det Stockholm som gäller. Jag ska flytta ihop med en vän som har en 2a där. Det känns väldigt bra faktiskt. Jag har inte några direkta planer annars, annat än att skaffa ett jobb och försöka att avsluta mina studier, men det kan jag ju göra varifrån som helst, så varför va kvar i en skit håla som Eskilstuna?!=)

Så för närvarande är jag alltså ganska nöjd med mitt liv och känner att det det finns mycket att se framemot i det nya året 2011! Så tills nästa gång jag åker ut och reser:

Tack för den här gången!

I will miss you all, Rangsit 2010!

Sjuklingen

For er som inte vet så ligger ja på sjukhus just nu. bara några dagar  och jag får god behandlig av många skoerskor och ja har 2 lakare som undersoker mitt fall. en allmänläkare och en  specialist. Jag mår betydligt bättre nu än va ja gjorde for nån dag sedan. men har fortfarande hog feber från och till. Jag blir i alla fall pumpad me dropp, antibiotika medeciner och allt va det kan va. gillar eg inte att ta så mkt medecin, men ja litar på läkarna endå. Jag har 2 en allmän och en infektionsspecialist. Jag är inte van att folk springer ut och in genom rummet hela tiden de tar blodtryck  och mäter febern, bäddar rent flera gånger (eftersom ja blir så varm när ja har hog feber). t.o.m tvättar av mig…det har ja aldrig varit med om. Kan va lite irriterande när de tänder upp i rummet mitt i natten for att ta temp och hotjar me pigg stämma, när man själv ligger som en zombie, halv dod. Men de gor ju bara sitt jobb och det e ju bra att de tar temp kontinueligt.  känns skit jobbigt att gå runt och dra på himla dropp stället overallt, men ja måste ha det några dagar och antibiotika

Det är inte helt säkert vilken typ av virus eller bakterie jag har men som det ser ut så var läkarens diagnos

En dubbel infektion, en urinvägsinfektion som gått upp till njurarna och en tropisk infektion som orsakas av en insekt som sticker och sprutar in nåt slags gift, om ja forstod det rätt. inte undra på att ja hade så hog feber forrut. Men som sagt så är allmäntillståndet bättre nu. Men har fortfarande lite svårt med aptiten. Men det kanske beror på att ja faktiskt inte tilltalas så mkt av thaimat längre. alltså ja älskar det, men den senaste tiden kan ja bara tänka på knäckebrod me kaviar, sill, potatis,grillat på sommaren, potatissallad,rotfrukter, jordgubbar, vanlig fil me lingonsylt, lax, ungsbakade potatis och rotfrukter…mmm saknar det väldigt mkt just nu, så ni får hindra mig från att äta upp allt på julbordet =)

Jag är i alla fall på bättringsvägen, uppdaterar mer när ja vet mer exakt om diagnoserna, det finns frotfarande endel prover kvar att kolla.

Snart kommer jag hem till Sverige.Det känns skont.

 

 

Kho tao och fullmoon

Inte allt var hemskt! Älskar fortfarande mitt vackra Thailand, ska bara hålla mig borta från stora fester me massa turister i fortsättningen…

fullmoon party alias hell on earth?

Det ökända fullmoon partyt, där det som mest kan vara upp till 50.000 människor på stranden på Kho panang. Jag skulle egentligen inte alls åka dit nu i helgen. Tanken var att jag skulle åka till Laos med några vänner, men det har varit sådana oväder i sydost asien den senaste tiden och flera länder har stora problem med  översvämningar, så det kändes inte säkert att åka till varken Laos eller Kambodja. Så det blev en tripp ner till Kho Tao igen. Det råkade bara vara så att just den helgen sammanföll med fullmoon partyt som hålls en gång i månaden på Kho panang, som är grann ön till kho tao. Jag ville egentligen inte åka dit, men hade en känsla av att jag skulle hamna där endå om ja åkte till Kho tao. Mycket riktigt, de flesta ja åkte med ville dit, och ja funderade först på att stanna på Kho tao själv, men sen bestämde jag mig för att följa med i alla fall. Jag har inte varit med på så mkt aktiviteter som många andra från utbytes programmen har varit på, så ja tänkte att det kanske kan va kul att pröva på fullmoon iaf. Jag va där en gång förrut i maj,  då reste jag med 2 israeler och en svensk tjej.Men  jag gick aldrig gick på fullmoon partyt då, eftersom jag vid det laget va så ur trött på att strand partyn att jag stack till kho tao dagen innan (vi va där ca 1 v innan).

Så jag följde iaf med denna gång, ett beslut ja bittert skulle få ångra. Jag kan börja med att lite kort berätta starten på vår resa ner till öarna, bara för att spä på dramatiken lite.  SÅ det hela börjar med att en av mina vänner glömmer sin handväska med ipod, pengar och telefon (bla) på bussen. Varpå vi ringer bussbolaget, chaufför osv, men ingen påstår sig ha sett någon väska. Både jag och min vän är helt säkra på vart väskan är,och vi kan därför bara dra slutsatsen att någon har stulit den och försöker vänja oss vid tanken att inte få se hennes väska igen. Vi är många som vet hur det känns att bli bestulna på något vid det här laget…

hur som helst är detta en riktig mood killer att börja en resa med, nå väl. Vi kommer fram till Kho Tao, och stämningen är väl så där. Svårt att komma överens vart vi ska bo, varmt, leta rätt på en polis station osv osv…vi hittar iaf ett boende och har en trevlig kväll ute med några vi träffar på ön. Dagen efter åker vi vidare till Kho panang och fullmoon. Vi bestämmer oss för att inte ta något hotellrum, utan stanna uppe hela natten och lämna våra väskor i vår nyfunna väns rum.

So far so good.

kvällen startar bra, vi träffar ytterligare trevligt folk, och har det riktigt kul. Men som alltid på fester är det svårt att hålla reda på vart alla är hela tiden, så utan ont anande tappar vi bort en av mina vänner (L) för ett ögonblick. Nästa gång vi träffar de L umgicks med sist vi såg henne,  får vi höra att hon blivit allvarligt bränd av en av de ”brinnande hopprep” som finns längs med stranden. Vi får berättats för oss att hon flygits in till sjukhus med helikopter  (vilket visar sig att det inte var helt sant, men här e vad som hände här näst…)

Vi inser vid det här laget också att min andra kompis (S) saknas. Hon var med L när hon brände sig, men ingen verkar veta vart hon tog vägen efter det. Så nu är det bara jag och en tjej till (M). Vår andra vän (A) följde me L till en klinik på ön. Så i panik, försöker jag och M hitta S i vimlet av 1000 tals människor. Vi går upp och ner för stranden tills solen går upp. Vi får reda p vilken klinik L ligger på och går dit, bara för att få höra att hennes brännskador på armen e så allvarliga att hon måste flygas in till Bangkoks sjukhus. A följer med henne.

Så nu är det bara jag och M kvar och vi letar fortfarande förtvivlat efter S och jag börjar bygga upp skräck scenarior vad som skulle kunna ha hänt henne. Efter att ha gått till polisstationen utan någon större framgång och efter att ha gråtit och ringt runt till alla som vi kunde tänka oss att hon skulle föröka kontakta, samt några lärare på Rangsit, sätter vi oss utpumpade på ett kafe för att försöka ladda lite energi att fortsätta leta.

Vi gör en strategi, först kolla båttider hem, första och sista färjan, så vi vet när de går om hon skulle ta någon av dem. Sen, kontakta henne via facebook (hon hade ingen telefon eftersom den blev stulen på bussen första dagen…), sedan ring alla hon känner i rangsit som hon kan tänkas kontakta. Som tur var, hinner vi aldrig så långt. Till vår lättnad går S förbi utanför kafeet vi sitter på och vi ropar in henne lite lätt hysteriskt.

lättade och utpumpade, tar vi oss till närmaste större stad för att göra en polis anmälan för L s räkning. Hon behöver det för att få ut eventuella försäkrings pengar, en lång omständlig omväg, bara för att få höra att hon måste komma dit själv med läkarintyg som intygar skadan.

Vi tar oss till färjan, vid det här laget är både jag M och S mkt trötta och vill ingen hellre än att komma hem till Rangsit så fort som möjligt. Jag får ett telefonsamtal från A, som är med L på sjukhuset.

Hon har glömt sin väska, med alla kläder någonstans.

Jag suckar och försöker sova så mkt jag kan i bussen hem till Rangsit.

Aldrig mer Fullmoon party!

Bara en sån där dag

Idag är det regnigt och grått. Det har varit så i några dagar nu, igår så öppnade sig hela himlen kändes det som. Jag hörde av en vän att det ska va så här hela veckan. På min gata har löven ändrat färg och några har fallit till marken. Jag trodde inte att det fanns så stor variation på årstider här, men senaste tiden har det känts väldigt mkt som höst. Det är i slutet på regnperioden, men känns snarare som det blir värre och värre. Hoppas solen tittar fram snart igen. Midterm närmar sig och alla sitter i sina rum och pluggar, thai programmen har avslutat sin termin och de har åkt hem till sina familjer. Rangsit känns rätt tomt och öde för tillfället, lite små deprimerande.  Idag har jag haft lite hemlängtan för första gången på ett tag.  Jag har tänkt lite på mamma och pappa, sitta hemma i deras stora gula hus och dricka kaffe och prata om livet. Eller vara hemma hos syster med sambo i Gtbg, gå på kafe eller någon live trubadur, ta en öl, berätta om min tid här och skratta med nära och kära.

Jo jag längtade faktiskt lite hem idag. Ser framemot julen och hoppas på mycket snö när ja kommer hem! Den största och finaste julklappen kommer att vara att få träffa er mina kära vänner och familj igen!

Till våren har jag sökt en spanska kurs på 3 månader i Barcelona. Det vart lite spontant, men jag visste att kursen fanns och jag har tänkt på det förut, men det har inte blivit tillfälle förrän nu. Jag har 2 omtentor i metodkursen i psykologi kvar, men de är den 10 januari, så med lite tur kanske jag kan bli av med dem innan jag åker och bara ha c uppsatsen i psykologi kvar. tänker på ämnen, vill göra en fältstudie, har ni förslag, dela gärna med er. Jag vill gärna prova att jobba i något sydamerikanskt land i framtiden, i någon frivillig organisation med olika projekt. Men alla organisationer kräver att man kan prata spanska, så jag antar att jag får ta och lära mig det. Lättast är att plugga det varje dag och bo i ett land där det talas! Kursen börjar i februari så det ger mig lite tid att fixa lite praktiska saker i Sverige (om jag kommer in på kursen dvs..). Som det känns nu, så vill jag verkligen inte bo kvar i Eskilstuna, så ska nog säga upp lägenheten och sälja alla möbler, alternativt förvara  dem någonstans tills ja vet var ja kommer bo. Ska söka lite jobb också, så får vi se var det slutar. Tiden rusar, snart ses vi igen! Det känns sorgligt att lämna Rangsit och mitt älskade Thailand snart, men jag ser framemot att komma hem och träffa er snart med!

kärlek!

This is what happens when you go to Vietnam del 1

prolog

Jag hade tänkt på det länge, längtat, haft höga förhoppningar. Vietnam, så exotiskt, så långt borta, men nu inom räckhåll! Med biljett i hand och min kära följeslagare Jessica Romain from the US of A äntrar vi detta, för oss, outforskade land. Redan på väg in i Hanoi från flygplatsen känns miljön väldigt annorlunda jämfört med Bangkok, omgivningarna är grönare och traffiken är, om möjligt ännu mer galen och högljudd. Vi kommer in i den gamla delen av Hanoi, överallt finns kvarlevor från den franska kolonialismen, gamla hus, alla olika inklämda sida vid sida längs smala gränder. Överallt motorcyklar, ljud, försäljare med traditionella vietnamesiska hattar.

Gatorna har sitt namn efter vad de säljer, fick jag lära mig av min vietnamesiska vän Yen som mötte upp oss senare under veckan. Det finns gator för sötsaker, grönsaker, frukt, metall, smycken, hantverk, instrument och många fler. Vi börjar vår dag med att checka in på vårt hotell som ligger nära centrum och till vår förtjusning finner vi en balkong i vårt rum, i fransk stil, med utsikt över de myllrande gatorna.

Kapitel 1

First Night in Hanoi

Efter vi kommit tillrätta  i rummet, beger vi oss ut på Hanois gator. Vi går gata efter gata tills vi kommer till sjön där vi hört talas om ett stort firande i samband med Hanois 1000 års jubileum. Mycket riktigt, där myllrar gatorna av människor, och nära sjön har man byggt upp en stor scen där en konsert pågår. Nyfikna tar vi promenad runt sjön. Det är fest. Det är mycket folk. Vi är trötta. Vi kommer båda fram till att ingen av oss egentligen är speciellt intresserade av att trängas i ett hav av människor, eller se skränande shower, och beslutar oss därför för att bege oss tillbaka till hotellet. Jag vill bara köpa lite vatten.

var är min plånbok?

var är min NYA kamera?

allt

borta.

Kap 2

Food annyone?

Efter en tuff start på vår resa till Hanoi, bestämmer vi träff med vår vän Yen dag nummer 2. Hon tar oss till The museum of Ethnology, där vi bland annat fick se hur vietnamesiska hus kunde se ut förr, redskap, hantverk och  kläder tillhörande de över 60 olika minoriteter som lever runt om i Vietnams landsbyggd. På kvällen går vi på en vietnamesisk kulinarisk mässa som äger rum på en mycket liten yta upptäcker vi väl där. Vi anländer utsvultna. Ingen bra ide. Det fullkomligt kryllar av människor och det är nästan omöjligt att ta sig fram i massan, människor trycker på i ryggen och tvingar sig fram. Vi lyckas få tag i lite mat,äter det i all hast och bestämmer oss för att åka hem tidigt för att vila upp oss för att orka upp tidigt nästa dag.

Kapitel 3

Halong bay, or is it paradise?

Dag 3 vaknar vi pigga och förväntansfulla inför vår 3 dagar långa båt tur i Ha long bay ca 3 timmars bilresa från Hanoi. Väl där stiger vi ombord på en träbåt som är som hämtad från en svunnen tid.

Vi  gör oss hemmastadda i vår underbara hytt, där vi senare samma kväll spenderar vår 1a natt, sedan beger vi oss upp på däck för en härlig lunch med diverse vietnamesiska läckerheter.  Efter några timmars seglande i en helt otroligt vacker miljö, anländer vi till vår första destination. En urgammal grotta som upptäckts av en fransman som sökt skydd från en storm till havs för länge sedan. Vi stiger sedan ombord på båten igen, beger oss till en fisk farm som några av fiskarna har mitt ute i viken har mitt ute i ingenstans. Överallt ser vi fiskebyar som flyter på vattnet, de har byggt upp hela sammhällen av flytande små hus överallt i hela bukten. Ett hårt liv, men mycket vacker att se på. Efter det lånar vi kajaker och paddlar runt bland de höga klipporna ca 1 timme.

Yens polska vänner, ett gift par och deras dotter på 3 år. köpte 5 krabbor på fisk farmen. Köket tillreder dessa till oss till middagen. Vi dricker vitt vin till,  vin är dyrt i Thailand, så jag har inte druckit det på mycket länge. livet är härligt!

Kapitel 4

Good morning Vietnam!

Vi vaknar på havet, tittar ut över de andra båtarna som stilla guppar på behagligt avstånd. Äter frukost och gör oss redo för dagens strapatser. Vi går i land på nationalparken, cyklar genom byar och njuter av betande vattenbufflar och svindlande vyer. Jag och Jessica dricker av ” Snake wine”, vin med en orm i botten. Det sägs göra män starka, kvinnor ska egentligen inte dricka vinet. Undrar om det har motsatt effekt på mig? hm.

Vi vandrar ut i nationalparken, ser fjärilar stora som nävar landa på en och samma plats på marken. Någon sa att de äter av saltet som finns i jorden, Vackert!

Gaddar

Här är bilderna på tatueringarna som utlovats. den färggranna är sen första, gjord med bambu teknik. De sitter på vardera sida om ländryggen. Ska tillbaka nästa vecka för att fixa till den första lite, den andra är lite större så behöver fixa så det e balanserat. hm blir sugen på fler hela tiden, svårt att sluta precis som alla säger som redan gjort tatueringar. Har träffat endel vänner här med hela ryggtavlor och det är som kostverk!

Till nått helt annat! Jag har bokat biljett till Vietnam nu, på tis 5 oktober bär det av! Jag åker med en utbytesstudent härifrån och hälsar på min vän Yen som bor där! Hon har besök av några vänner från Polen (hon växte upp i polen) så vi kommer stanna  Hanoi 5-7 och därefter allihopa att åka till Ha long bay 7-9 där ja kommer fira min födelsedag.

Jag har köpt en ny kamera, så kommer ta massa kort och lägger upp när ja kommer hem till Rangsit igen!

Hur har ni det? Saknar hösten lite, med alla fina löv och att kura under en filt hemma med en kopp te! Längtar efter att träffa er alla igen! Har bokat biljett hem 20 dec så är hemma till jul!

kram!

News

Sorry att jag varit dålig på att uppdatera, men jag har inte haft ro att sitta ner och skriva. med de nya utbytesstudenterna här är det alltid något som händer. Det e helt galet hur annorlunda allt är här nu jämfört med sommarterminen. här e det mkt som händer svårt att veta var jag ska börja, men postar lite bilder från de resmål ja gjort senaste tiden (tyvärr så har min kamera gått sönder så har inte kunnat ta så mkt bilder själv, men har tagit några av mina nyfunna vänner (de nya utbytesstudenterna) :

bilderna är från Lopburi, som är känt för gamla historiska byggnader från Ayutthaya perioden i Thailand och var en gång Thailands huvudstad för länge sedan. mkt historia där och det är även känd för att ha massor av apor överallt.

Sedan är det lite bilder från Ayutthaya även där massa ruiner och mmkt historik! och massa budda statyer

sen e det lite strö bilder bla från en sång och dans tävling som va i skolan förra veckan. Jag och en amerikansk kille ställde upp med en duett (”aint no mountin high enough”) och gick vidare till final där vi sjöng ”your the one that i want” från grease!

de sista bilderna är bilder på lite thaidesserter, de flesta e baserade på kokos och är så otroligt goda, även om de inte alltid ser så gott ut…sen finns det ju lite andra smaker på chipsen här, undrar hur blåbär hazelnöt smakar…

uppdaterar snart lite mer om va som e på G och hur det e att vara här nu! men just nu e ja så sjukt trött (inget nytt iofs…)svårt att hinna vila up sig när det alltid är nått som händer. Man får övertyga sig om att man inte missar något bara för att man stannar hemma och tar det lugnt för en kväll. känner verkligen att ja behöver det ibland! Blir mkt festande tyvärr, kan känna att det känns lite trist ibland. Förstår att det e endel at att lära känna varandra, men jag har ju redan varit här i 5 månader, och allt är inte lika spännande för mig längre som det är för alla andra. Det har blivit lite mer vardag nu, även om min vardag här är betydligt mer varierande och spännande än hemma i Sverige!

Som det ser ut nu så längtar jag efter att se andra länder runt omkring Thailand. Jag fick Csn beviljat igår, så det känns skönt och jag kan andas ut och börja planera en budget för lite resande framöver nu igen! Ska försöka att snåla lite dock, för min tanke är att kanske åka tillbaka till nått land i närheten och skriva min sista c uppsats i psykologi. Kanske göra en fältstudie…min födelsedag kommer jag nog iaf fira med min Vän Yen i Hanoi, Vietnam. Ska kolla upp biljetter i veckan.

lovar att uppdatera lite mer snart!

förresten skrämmande att höra hur mkt röster sverigedemokraterna fick….själv glömde jag helt bort att rösta, jag har ingen som helst koll på Sverige just nu eller vad som händer, så skriv gärna om ni kommer på nåt nitycker jag ska veta!=)

kramar!

4 månader sedan ja lämnade Svearike

Vet inte om det är någon som läser den här bloggen längre, ja e ju så otroligt dålig på att uppdatera! Men nu har jag i alla fall avslutat sommarterminen här! och har några veckors ledighet! Fattar inte att 2 månader går förbi så snart, har inte hunnit fatta att jag bor här ens! Det var delvis varför ja valde att stanna en termin till, också för att jag vill se hur det är en vanlig höst termin här med alla nya utbytesstudenter som kommer hit!

Den här terminen har varit helt underbar och jag är glad att jag redan har hunnit plugga här i 2 månader redan! Nu känner jag mig hemma här och van vid allt som kändes så främmande för ett tag sedan. Jag har fått träffa så mycket härliga människor och lärarna här har verkligen varit så hjälpsamma mot mig! Det överlägset roligaste under hela perioden måste ha varit Bangkok sister youth program, därifrån alla bilder kommer i förra inlägget. Tror jag lärde känna folk under de 9 dagarna bättre än många jag träffat här på skolan! Och jag har fortfarande kontakt med de som bor i Bangkok. De andra bor i andra delar av världen, korea, japan, kina, indonesien, singapore osv. Men känner verkligen att jag skulle kunna kontakta någon från programmet om jag någonsin åker till någon av dessa länder! har fått ovärdeliga vänner och kontakter runt om hela världen! Känns verkligen som världen har krympt under den tiden jag har varit här.

Jag har erbjudit mig att hjälpa till med de nya utbytesstudenterna och vara som en fadder eller typ kontakt person eller så, om någon har frågor eller funderingar. Det är ca 30 som kommer från USA, sedan är det 6 från Europa och några andra som läser i en egen byggnad sitt program(ofta turism) (De andra utbytesstudenterna håller till på IC+ international college). JA förresten, jag kanske ska få en egen dag att prata på skolradion här nästa termin! Har valt en kurs i introduktion till tv och radio produktion med så det ska bli skit kul!

De andra kurserna jag har valt är; principles of advertising, international marketing, human resource management, leadership och thai matlagning (droppade den kursen förra terminen för den var på thai, eftersom det bara var jag som va utbytesstudent då)

lite bilder från senaste upptåg, mestadels med vänner från BBk sister youth program….

Karaoke, bowling, salsa klubb och konsert med Bangkoks symfoni orkester där de sjöng klassiska låtar från olika musikaler.

Denna vecka ska jag antagligen iväg och resa lite igen. Känner mkt för att läsa och bara ta det lugnt just nu. Ladda för en ny termin med nya människor. Kan vara lite påfrestande ibland. Ni fattar inte hur mycket jag uppskattar er vänner hemma i Sverige som känner mig väl, ni är guld värda och det inser man när man inte har er tillängliga och kan ta er för givet! men ni är verkligen viktiga för mig ska ni veta!!

Allt för nu !

kramar